FlyLAB

Om projektet

Ett projekt för praktisk teknikutbildning som genomfördes i samarbete med Ramučiai-gymnasiet i Naujoji Akmenė. Under projektet utökades skolans laboratoriers tekniska möjligheter med moderna FPV-drönarsystem (engelska First Person View), digital videoöverföring, fjärrstyrning och elektronikutrustning.

Projektets huvudsakliga mål var att skapa en teknisk grund för praktiskt lärande, där eleverna inte bara kan lära sig flyga drönare utan också förstå deras konstruktion, elektronikens funktionsprinciper, kommunikationssystem, flygdynamik och underhåll. Vi valde och sammanställde FPV-system för olika ändamål, monterade och förberedde drönarna, anpassade deras huvudkomponenter till varandra och utrustade laboratoriet för självständiga tekniska experiment.

Från första start till långdistansflygning

Ett av projektets viktigaste resultat var en flotta med 15 FPV-drönare av olika klasser inom tre tekniska kategorier. Lärandet börjar med utbildningsdrönare för de första flygningarna, precisionsstyrning och manövrering i begränsade utrymmen. Därefter följer tävlingsdrönare för dynamiska flygningar, mer avancerade manövrer och undersökningar av flygdynamik och styrsystem. Slutligen introduceras långdistansdrönare inom FPV för längre flygningar och för att utforska tillförlitlig kommunikation, navigering och telemetri. Plattformen gör det möjligt att lära sig stegvis – från grundläggande flygning till mer avancerad styrning av obemannade luftfarkoster och tekniska uppgifter.

Mer än drönare – ett helt tekniskt ekosystem

Laboratoriet utrustades med mer än bara flygande farkoster. Inventarierna omfattar digitala FPV-glasögon, programmerbara fjärrkontroller, högupplösta kameror och videosändare, kommunikationsantenner och strömförsörjning anpassad till olika plattformar. Särskild uppmärksamhet ägnades åt elektronik och underhåll. Laboratoriet kompletterades med lödstationer, rökutsug, elektronikverktyg, reservpropellrar, kontakter och reparationskomponenter. Även utrustning för laddning, balansering och säkrare förvaring av LiPo-batterier ingick.

Dessa resurser ger eleverna möjlighet att arbeta med verkliga tekniska processer – från val av drönarkomponenter, mekanisk montering och inkoppling av elektronik till systemkonfiguration, felsökning och reparation. Miljön är utformad så att olika läraktiviteter kompletterar varandra. Flygsimuleringar utvecklar flygfärdigheter i en säker virtuell miljö, medan riktiga FPV-plattformar låter eleverna praktiskt utforska styrning, aerodynamik, kommunikation och elektronik. Målet var att eleverna skulle se drönaren inte bara som en farkost att styra, utan som ett öppet tekniskt system som går att undersöka, bygga, modifiera och förbättra. Resultatet är en utökad teknisk bas för skolans avioniklaboratorium med fler möjligheter till praktisk STEM-utbildning, tekniska experiment och utveckling av framtidens ingenjörskompetenser.